Södra vägen, Göteborg

Södra Vägen är en knappt 1 900 meter lång gata i stadsdelarna Heden, Johanneberg och Lorensberg i Göteborg. Gatan går söderut, från Kungsportsbron och Trädgårdsföreningen till Lisebergs södra entré vid Getebergsled, varifrån den går över i Mölndalsvägen mot Mölndal. Södra Vägen fick sitt namn 1882, och hette tidigare 'Landsvägen' (1800) och 'Södra Landsvägen' (1879). Längs sin väg ansluter Södra Vägen till flera större gator i Göteborg, framför allt Kungsportsavenyen, Skånegatan, Vasagatan och Örgrytevägen. Gatan passerar även Trädgårdsföreningen, Exercisheden, Korsvägen, Liseberg, Universeum och Världskulturmuseet. Vid Exercisheden går Södra Vägen parallellt med den cirka 500 meterlånga Gamla Allén, som planterades i början på 1820-talet. Större delen av Södra Vägen, från korsningen Engelbrektsgatan och söderut, är belagd med spårvägsräls. Även ett antal busslinjer går längs gatan, och mellan 2011 och 2012 byggdes vissa av gatans filer om till bussfiler i enlighet med Västsvenska paketet. Den planerade tågtunneln Västlänken är, enligt den sträckning som valts, tänkt att korsa Södra Vägen vid Korsvägen. Ett tidigare förslag på Västlänkens sträckning skulle inneburit att tunneln korsade Södra Vägen både vid Engelbrektsgatan och Lisebergs södra entré. Den drygt 1 kilometer långa Chalmerstunneln går in under Carlanderska sjukhemmet i höjd med Södra Vägen 68.


Kungsportsbron

Kungsportsbron, är en bro över vallgraven i centrala Göteborg, som förbinder Kungsportsavenyn med Kungsportsplatsen. Bron har sitt namn efter Kungsporten, en stadsport som revs 1836-1839. Den ritades av arkitekten Eugen Thorburn i italiensk renässansstil, öppnades för trafik den 23 juli 1901 och invigdes den 14 augusti samma år av kung Oscar II. De första broarna på platsen var av trä, och försedda med vindbrygga.På 1600- och 1700-talen var Göteborg en stark fästning, som hade en kraftig ringmur innanför vallgraven. Ringmuren revs i början av 1800-talet, men vallgraven behölls och behövde broar. I vallraseringskontraktet 1807 omnämns bron som "Trädbron." År 1810 började man anlägga en välvd stenbro som stod klar 1811 och fick namnet Gamleportsbron eller Chausséebryggan. Efter det att Stora Teatern invigts den 15 september 1859, döptes bron om till Teaterbron. På 1890-talet hade bron tjänat ut, och 1898 startade rivningen av Teaterbron och byggandet av den nya inleddes. Efter tre år och med en arbetsstyrka på 150 man, stod bron klar i augusti 1901. Den hade då kostat 320 000 kronor. Bron ritades av Eugen Thorburn i italiensk renässansstil. Den har två valv och breda balustrader av bohuslänsk granit, är 45 meter lång och 23 meter bred. Den utsmyckades med 12 stora lyktstolpar med fundament i form av kandelabrar med sammanlagt 40 stora lyktor krönta med kronor. Valven är i segmentbågeform och skyddsräcket dekorerat med balusterdockor och gatubelysning med ingjutna ornament. Gjuteriarbetet hade Göteborgs Mekaniska Verkstad, senare Götaverken, svarat för. Kung Oscar II klippte banden i sällskap med landshövding Gustaf Lagerbring och köpmannen Pontus Fürstenberg. I samband med invigningen den 14 augusti skrev Svenska Dagbladet om bron: "Såsom af ritningen synes är bron utförd i någon italiensk renässans, väl harmonierande med åtskilliga af stadens monumenta byggnader. Vid de norra landfästena äro anordnade nedgångar till plattformar, avsedda till landstigningsplatser för båtfarande, en anordning hvarigenom hela byggnadsverket vunnit i skönhet. Bron kommer att upplysas af såväl gas som elektricitet från synnerligen vackra kandelabrar."